Hur ska jag få min mamma att förstå?

Har länge försökt prata lugnt med min mamma om dom problem jag bär med mig sen barndomen.

Om att jag inte hade något emotionellt stöd under skoltiden. Vilket bara blev värre då jag var extremt mobbad under hela skolgången.

Det svar jag får på det är "Jaha, jag var väl en dålig mamma då" med en riktigt otrevlig attityd.

Har även försökt få henne att förstå att det är omöjligt att ta åt sig av en komplimang som hela tiden är följd av en pik. Tror inte att jag nånsin fått en komplimang av min mamma som inte har ett "men" efter sig.

Och detta ställer till med problem då jag har lite svårt att släppa vad jag gått igenom oxh det enda jag vill är att hon ska förstå hur jag känner utan att jag ska behöva få skuldkänslor för att ens ha tagit upp det.

Jag hoppas verkligen att jag får ett svar på detta då jag inte vet vad jag ska göra längre och vill absolut inte komma till den punkt då jag måste bryta all kontakt med min mamma.

Du har försökt få din mamma att förstå, men ännu inte lyckats. Hon känner sig anklagad, när du berättar om dina problem under uppväxten. Därför låser hon sig och förmår inte ta in det du säger. Pröva med att berätta allt fint hon har gjort för dig under alla år. Då blir hon mindre försvarsberedd.

Be henne sedan vänligt att försöka lyssna på dig, även om det är svårt för henne. Säg gärna: Skulle du vilja du ge mig komplimanger utan någon pik på slutet? Vill du lyssna på mig utan att kommentera, när jag berättar hur det kändes för mig i skolan?

Skriv gärna igen och berätta hur det går.