Medicinering eller inte?

Hej, min son har via BUP klassificeras som deprimerad (men inte självmordsbenägen). Vi tog kontakt med BUP i maj 2011. Fick komma ganska omgående för ett inledande samtal vilket var bra. Min son skulle få gå hos en terapeut och vi föräldrar skulle träffa en annan som stöd. Allt lät bra men nu efter snart ett år har han bara träffat henne sammanlagt 5 ggr. Olika skäl, den han skulle få från början gick på semester när jag tog kontakt i augusti så hade hon fått ett forskningsprojekt. Ny terapeut som hade mkt begränsat med tider osv och andra olika skäl har gjort att det blivit så få ggr. Nu vill hon att han ska börja medicinera men jag är orolig är det verkligen rätt, det känns som att samtalsterapi som metod inte prövats tillräckligt, ska inte tabletter vara en sista utväg.
Behöver råd är så orolig.

Har ni möjlighet att gå till en privat psykoterapeut. Om ni bor i Stockholm, får ni gärna beställa tid hos mig.