Hej!
Sedan min son var liten har han med jämna mellanrum drivit situationer till att jag måste markera ordentligt och bli riktigt arg på honom. Jag vill inte bli sådär arg för jag får dåligt samvete och det känns obeahagligt att rikta så mycket ilska på mitt barn. Det ska räcka att jag säger ifrån lugnt men bestämt men som sagt han provocerar och driver alltid situationen till att jag blir jättearg. Vad jag märkt är att efteråt så lyser han som solen, får ny kraft och går lättad vidare i livet. Själv är jag helt slut.
Vad beror detta beteende på? Min son är nu 12 och mönstret hänger i. Tacksam för en reflektion från dig. Tack
,
Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92
,
18 Jan 2011 00:22
