Re: Livet är ett smått helvete

Hej jag förstår dig bra,det är jobbigt.Min man är frånskild sen 11 år tillbaka och jag med.Vi fick båda två en hel del bonusbarn på köpet jag fick 3 st och han 2 st.Hans barn är så imatade av sin mamma att dom hatar mig och vår gemensamma dotter över allt på jorden,det är jobbigt.Förtillfället tycker min man att jag är barnslig och naiv och vi har det helt bra tillsammans och att jag inte skall ta det för allvarligt vad dom gör och säger.Igår fick jag höra hur vacker deras mamma var och så snäll och pojken kunde inte fatta hur pappa kunde se ngt fint i mig som är ful och fet mmd.Min man sa då att han inte ska fundera på saken så mycket,inget mer .Skulle det ha varit mitt barn skulle jag ha sagt till på skarpen att sluta upp och skärpa sig.Mina barn har alltid högaktat honnom,aldrig ngr bråk.Det är 11 år sen deras skilsmässa var och ännu funderar dom om sådant.
Jag blir så sluta,men är påväg att sticka för att ge mina bran den energin jag sätter på min man och hans barn.
Det är inte lätt så jag förstår dig.
Kankse är det pga jävlig skilssmässa dom har så svårt för min skilsmässa var lätt och vi har aldrig talat illa om varandra som min man med sin ex fru gjort och hon håller ännu på med det.
Är själv slut.Ha det bra