Re: Hjälp, konflikt med svägerskan

Hej
Jag är tillsammans med en man sedan ca 1,5 år och allt mellan oss fungerar fint. Däremot så har det uppkommit en rejäl schism mellan oss och min pojkväns brors flickvän.
Flickvännen är en fd vän till mig och det var i mångt och mycket hon som "tussade" ihop oss. Innan vi började dejta så satt hon och uppmuntrade både honom och mig att ringa och ta kontakt. Hon sa att det skulle vara drömmen om vi skulle bli ett par för då skulle vi inte bara vara vänner utan bli som systrar.
Men när förhållandet var ett faktum så fick hon någon slags panik och upplevde att hon inte skulle klara av oss som ett par. Hon sa till mig att om jag respekterade vår vänskap så skulle jag bryta. Hon kom med en del difusa förklaringar som att jag skulle krossa hans hjärta och det skulle ställa till det mellan henne och hennes pojkvän. Jag sa att det inte längre var möjligt att att bryta och jag kunde inte heller förstå varför. Jag sa att jag gärna ville vara vän med henne men att jag inte förstod varför jag inte kunde få båda.
Vi försökte att umgås och höras som vanligt men det var tydligt att det inte var som vanligt. Hon hälsade tex knappt när jag kom och klankade ner på så mycket som möjligt på vad min pojkvän sa eller gjorde.Efter en utekväll så anklagade hon mig dagen efter för att ha pratat med hennes pojkvän och försökt övertyga honom att göra slut. Hon uppgav att jag hade makt över honom och att han var egentligen kär i mig. Hon ville att jag skulle hålla mig långt ifrån honom och tom aldrig mer prata ett ord med honom. Vilket var svårt att lova eftersom dessa bröder umgås väldigt nära.
jag försökte tala med henne men upplevde det hela som lönlöst. Hon avslutade det hela samtalet med att säga att hon tänker göra allt som står i hennes makt för att behålla sin pojkvän.

Efter detta samtal (som jag upplevde väldigt obehagligt) så har vi inte setts som vänner på egen hand. Vi har träffats med våra pojkvänner familj och deras vänner. Alla runtomkring oss har känt av att stämningen är dålig

Jag har försökt prata med henne och försökt förstå vad hon tycker att jag har gjort, alltså vad som utlöste det hela. Hon kan inte säga vad jag gjort men hon upplever att jag gör allt jag kan för att jävlas med henne, att få henne att känna sig obekväm. Något konkret exempel har jag inte fått. Jag har sagt att jag iaf inte gör det medvetet och att nästa gång hon upplever så ska hon meddela mig direkt efter så att vi kan prata om det.
Hon har sagt vid ett tillfälle att hon vill att jag ska be om ursäkt för allt ont jag orsakat henne och ta på hela skulden att vår vänskap har raserats. Då kanske hon kan tänka sig att lägga det åt sidan. jag har dock inte kunnat hosta upp en ursäkt eftersom jag dels inte känner att det bara är mitt fel och sen vet jag ju fortfarande inte vad jag gjort.

Nu har som sagt 1.5 år gått och situationen blir bara värre. I våras fick vi veta att jag är gravid. Detta togs inte emot med glädje precis..Hon ska enligt hennes pojkvän har blivit rasande och kastat saker i deras gemensamm lägenhet. Efter detta är varken jag eller min pojkvän på något sätt välkomna.
Hon vägrar att vara i samma rum eller på samma fest som jag. Nämns mitt eller min pojkväns namn (t.ex. vid en middag) så går hon ut eller åker hem. Det påverkar hela familjen och deras vänner.

Min pojkvän hoppades till en början att det skulle rinna ut i samden men har nu insett att det inte komemr att göra det. Detta börjar påverka hans och hans brors realation rejält. Brodern vågar aldrig ringa när hon är där och kommer väldigt sällan. Han frågar aldrig hur det är med mig (och nu inte heller sin bror) och hälsar inte ens på mig om hon är med...jag blir arg och kränkt av allt men vet inte vad jag ska göra.
jag ser att min pojkvän lider av detta och jag är rädd att deras fina realtion kommer att trasas sönder helt och hållet. han ska ju snart bli pappa och har tagit det för självklart tidigare att hans bror kommer finnas där för det lilla knyttet. Nu börjar han tvivla.

Jag har föreslagit att vi ska träffas alla 4 och tala ut men hon vill inte. Hon säger att hon vägrar.
Jag ser ju att hon mår jättedåligt och vännen inom mig lider verkligen att se henne i detta. Hon kan tydligen vakna mitt i natten av ilska och väcka sin pojkvän och gräla på honom för något som hon tycker att vi har gjort. jag förstår som sagt att hon inte mår bra alls...
Samtidigt så blir jag kränkt och arg på henne för att hon inte ger sig. i grund och botten är hon en gullig tjej..

Hjälp, vad kan man göra?
/