Har svårt att lämna min man. Han är alkoholist, har försatt sig i en ekonomisk situation där han får tiotalet brev från kronofogden i veckan. Han har varit otrogen och ljuger om allt. Visar ingen ömmhet och är deprimerad. Ändå älskar jag honom och ser inget alternativ till att försörja, stötta och finnas där.. Naturligtvis gör detta mig bitter och vi grälar ständigt. Vad är det för fel på mig? Han säger att han älskar mig men visar det inte, skyller på att han känner sig så eländig att han inte orkar. Jag har gått till familjerådgivningen men tycker inte att det ger något.
Jag har träffat andra människor, som ser en livsuppgift i att stötta en person som är psykiskt sjuk eller missbrukare. Om alternativet är ensamhet, kan ett sådant liv kännas mera meningsfullt.
Börja gärna i en anhöriggrupp hos AA eller någon annan organisation som arbetar mot alkoholism. Där får du lära dig rätt förhållningssätt, så att ditt medberoende inte hindrar din mans tillfrisknande.