Känner att min liv håller på att rasa samman. Har blivit kär i en annan man som jag/vi umgåtts familjevis med under tio års tid. Själv är jag gift sedan tio år och har två flickor på 5 och 7.
Den mannen som jag fått så otroligt starka känslor för är nyseparerad. Min familj stöttade honom otroligt mycke under den tiden men både han och jag kände att det växte fram något annat än kamratskap under tiden, vifick en djupare relation och tills slut blev det kärlek. Känns som jag inte kan leva utan honom. Hans ex har sagt i flera år att det är bättre om han är ihop med mig, har talat om för min man hur jag känner och han blev inte glad givetvis eftersom han älskar mig mest av allt. Har förtillfället brutit kontakten med den andre mannen och mår nu piss.
Mina känslor för min man har svalnat med åren pga olika anledningar men han är ju barnens far och jag vill ju inte göra mina barn illa. Tänker hela tiden på barnen hur de skulle ta det om min man och jag gick skilda världar, pga den andre mannen.
Den andre mannens dotter och min dotter är jättekompisar och kallar varandra för låtsassystrar.
Skulle kanske bli en konstig grej för dem om vi började leva ett liv i hop.
Det är så mycket som snurrar runt.
En förälskelse kan kännas stark, men den blir inte alltid långvarig.
Eftersom du har två barn, har du ansvar för att ge dem en bra uppväxt. De kan inte klara sig utan kärlek och trygga uppväxtförhållanden. Om barnen far illa kommer du också bli olycklig. Har du möjlighet att börja i psykoterapi för att få hjälp att reda ut, hur du ska forma ditt liv i fortsättningen, så att det fungerar för alla inblandade?