Jag har under längre tid haft väldigt svårt att känna något mentalt. Jag blir aldrig glad, känner inte direkt någon sympati för någon. Endast när jag känner något är när någon gör mig besviken eller jag är riktig deprimerad (och tycker synd om mig själv).
Har prövat diverse övningar för att försöka öppna proppen som håller allt tillbaks, men inget tyckts fungera. Vad som än händer så är jag inte närvarande, har svårt att koncentrera mig och lyssna på andra när dom talar. Även om deras samtalsämne är något jag tycker är kul att lyssna på. Känns bara som jag aldrig är där. Har inte riktigt brytt mig om att tänka på att det är något som inte stämmer, men nu har det gått till en grens att det börjar störa mig oehört.
Tackar så jätte mycket på förhand för ett svar.
De symtom, du beskriver, förekommer vid bortträngd smärta. En bra början är att känna dina negativa känslor, så mycket du förmår. Gestaltterapi och Rosenterapi kan hjälpa.